Kissemisse söker boende i 5 månader!

Det har uppstått problem för mig på hemmaplan, mina katter som skulle bo kvar i huset med Emelie tills jag kom hem kan inte riktigt acceptera hennes katt som flyttade med henne in i huset. Så min härliga snövita Kitten som bär lovikavantar året runt behöver ett nytt temporärt hem, fram till sommaren då jag kommer hem igen. Jag står för matkostnader och hon är försäkrad genom agria om något skulle hända. Så är du intresserad av att ta hand om min lilla kissemisse, hör av dig till mig eller Emelie! SNÄLLA HJÄÄÄÄÄLP! Dessutom så bor också Stoffes katt Liam där och han behöver ett nytt permanent hem, han är en stor och väldigt kelsjuk katt som vill ha kärlek han med!

Detta är tyvärr den enda bilden jag hade på min dator, men i verkligheten är hon mycket finare!

Annars sitter jag på ”at home” i Bangkok och utanför faller regnet tungt över Bangkoks gator, blixtrarna slår ner allt för nära och med jämna täta mellanrum. Jag har varit så bakfull som bara jag kan bli, alltså en bakfylla kantad av ångest och bristande hungerskänslor. Men i går var jag nykter, eller ja, två chang var det enda jag drack för att lugna mina nerver. Jag har träffat en hel del sköna människor här, allt från en Irländare hög på syra eller något dagarna i ända, som dessutom har blivit av med sitt pass och massa annat, en 73 årig Norsk/Kanadensare som tycker att de prostituerade har börjat ta för mycket betalt, en Spansk kille som sitter mitt emot mig nu och som har någon form av mild cp-skada, Australienare, Engelsmän och några andra sköna människor. Dock är jag ingen människa som gillar hetsen och allt vad stora städer har att erbjuda, så jag funderar på att ta nattbussen till Koh Tao för att ta dykcertifikat och chilla på stranden.

När man är så nära prostitution och allt vad det innebär så börjar hjärnan ibland att tänka och någonstans där började mina fingrar skriva någon form av novell en natt när jag hade svårt att sova, den tänkte jag nu dela med mig av här:

Skulden

Hon tar på sig sina allt för små shorts i skuggorna av all skam, bredvid henne ligger skulden hon bär. Hon har så många gånger upplevt den här dagen, den här vardagen. Alltid samma skuld, samma ångest och precis samma känsla. Hon vet att det hon gör en dag kommer att bli hennes död, men hon vet att det i dag kommer ge henne livets bröd.

Hon vet att det hon gör förstör henne för all framtid, och hon vet att det är fel för henne. Hon vet att folk inte ser henne som en människa, att de bara ser henne som någon folk kan äga. Hon vet så väl att hennes far gråter på nätterna, och att hennes mor ser ner i marken när hon går till affären. Hon är så väl medveten om hur det hon gör sakta men säkert river sönder hennes en gång så vackra själ, men hon gör det för att hon måste.

Hon fortsätter klä sig så tyst hon bara kan, allt för att inte låta skulden märka henne. Hon vill inte se de där ögonen som tusentals gånger tidigare har sett in i hennes trasiga själ. De där ögonen som hon så väl känner till, samma kalla blick, alltid samma nedvärderande ögon som skär i henne.

Hennes låga i livet är det som får henne att fortsätta, det är lågan som gör att hon varje kväll tar på sig sina små små shorts. Lågan är hennes allt, det är lågan som hjälper henne att läka alla sår som hennes söndertrampade själ bär. Så länge lågan brinner fortsätter hennes eviga kamp där ute på gatorna, så länge lågan fortfarande brinner måste hon kämpa. Hon måste göra allt för att hålla lågan brinnande, för utan den är hon ingenting.

Ögonen stirrar nu in i hennes skadade själ, skulden tar åter tag i hennes unga hand och för henne mot sig. Skulden har inte fått nog, skulden vill ha mer. Hon har upplevt det många gånger tidigare, hon vet att skulden inte blir nöjd, skulden vill alltid ha mer. Hur mycket än hennes själ gråter kommer inga tårar från hennes ögon, de torkade ut för längesedan. Hon ger upp utan att ens ha gått in i kampen, skulden vill ha mer och skulden har rätt till mer, det talar sedlarna i hennes ficka om för henne.

Hennes shorts täcker inte längre hennes unga och en gång oskuldsfulla kropp, det enda som täcker hennes hud är skulden som är överallt. Hon ligger där med skulden över sig, men det är inte skulden som fyller hennes tankar, hon ser bara lågan som fortsätter brinna med hjälp av skulden som fyller hennes kropp.

Hon tar på sig sina allt för små shorts igen, och igen och igen och igen…

TA HAND OM MIN KATT!