Enligt var plan skulle vi stanna i djungelbyn till efter jul. Men planer kan raseras och detta ar just vad som har hant oss nu. Dock kan vi inte klaga, for det ar ju aventyret vi ar har for och det ar vad vi far.
Nu undrar formodligen nagra varfor vi blev utslangda, och det ska jag beratta.
I denna by lever manniskorna pa att leta guld, guld som finns i floderna och backarna. Vi var dar forra aret och blev foralskade i byn, manniskorna och djungeln. Vi fragade byns overhuvud om vi fick komma tillbaka aret darpa och kanske leta lite guld, och bara vara. Detta var inte nagra problem alls tyckte denna man.
Nu kom vi till denna by igen och manniskorna var glada over att fa se oss. Efter tva dagar foljde vi med var kara van Panjang (som senare kommer fa ett helt inlagg for sig sjalv) till en liten djungelback dar han skulle leta guld och vi skulle mest bara leva djungelliv. Planen var att vi skulle stanna dar i cirka 3 veckor och sedan aka tillbaka till byn for att mota Sebastians lillebror Adrian.
Mycket hande i djungeln, detta kommer jag beratta om i ett senare inlagg. Vi letade hur som helst inte mycket guld. Men i byn skapade hovdingens narmsta man ett rykte om oss svenskar. Ett rykte som senare blev manga manniskors sanning. Den 17:e dagen i djungeln blev Panjang hemkallad och nar han dagen efter kom tillbaka forklarade han att Punanfolket inte langre ville ha oss dar. Han hade varit vaken halva natten och suttit i ett mote med vara motstandare och forsokt fatt dem att forsta att vi inte ville dem nagot ont, att vi bara var dar for djungelns skull. Dock misslyckades han i sin overtalning.
Anledningen till utkastningen: trubbelmakaren Kepala kecil fick for sig att vi var dar for att utforska guldresurserna. Att vi senare skulle komma tillbaka med massa manniskor och sedan ta deras guld. En valdigt vild chansning fran en man som tydligen ocksa vill ha illegal avverkning av skogen. Vilket kommer gora att ingen langre kommer kunna leta efter guld da eftersom ingen skog kan halla kvar jorden och floderna och backarna kommer bli bruna och grumliga.
Att detta hande ar trakigt. Men det trakigaste ar att vi fick lamna Panjang och Ipin tidigare an tankt. Tva av varlens basta manniskor.
Nu bor vi hos en familj i Balikpapan och kommer stanna har i tva dagar. Sedan tar vi med Sebastians lillebror Adrian och utforskar centrala Kalimantans djungel.
Allt som hittills har hant kommer jag redogora har pa bloggen. Jag kommer dela upp inlaggen i mindre delar. Hur manga jag far upp innan vi maste aka igen far vi se. Hall ogonen oppna!
