No short pants, sorry!

Är nu tillbaka i Kuala Lumpur efter en väldigt underlig vistelse i Melaka. Det jag skrev i inlägget nedan beskriver ju en hel del av hur min kamrat agerade, och det finns hundratals fler incidenter att berätta om.

Förklaringen till varför han slog mig på pungen var, enligt honom, att han och hans vänner brukar göra sånt, de brukar säga: här får du lite egergi, och sedan ett slag rakt på juvelerna. De brukade även vrida om varandras bröstvårtor. Detta kanske är helt okej i deras närmsta krets, men jag vill fan inte att någon okänd asiatisk snubbe ska slå på mina pungkulor för att ge energi, inte fan får jag någon energi av det. Jag ångrar lite nu att jag svarade ja på frågan om han kunde behandla mig som en av hans närmaste polare.

Han var helt förundrad över håret på mina ben, han sa att de var färgade som guld och började pilla med det. Detta kändes så klart väldigt obekvämt, och plötsligt försöker han rycka ett hårstrå eller fem. Jag säger åt honom att sluta på mitt försiktiga sätt, och han frågar om han kan få ett hårstrå som ett minne. Det finns väl ingen normal människa som vill ha ett hårstrå från någons ben som ett minne, vart ska han förvara detta hårstrå, i en tändsticksask i bokhyllan?

Jag blev ju också tvungen att dela säng med honom, och när vi skulle sova ville jag läsa i en bok. Detta var så klart omöjligt då han låg noll centimeter ifrån mig och frågade tusentals frågor om sex, han frågade om min snabel, han frågade om sin, han frågade om allt och han berättade om allt han visste, inte mycket alltså. Sedan sa han det mest korkade, dummaste, idiotiska och minst genomtänkta någon människa någonsin kan säga. Han sa att han innan han hade haft sex inte förstod att folk våldtog andra människor, men efter att han hade haft sex, vilket han tyckte var så fruktansvärt underbart så förstod han att folk våldtog andra människor för att få uppleva den känslan som sex ger. Jag ville slå och sparka honom hårt tusentals gånger, men istället sa jag till honom att han aldrig mer någonsin i hela sitt liv skulle säga så där till någon, inte ens till sig själv, jag förklarade hur jävla fel det var av honom att säga det och han såg ut att fundera lite, bad om ursäkt och sedan tänkte han nog på att våldta mig eller någon annan stackare.

I morse vaknade jag efter 5 timmars sömn, tvingade mig själv upp ur sängen och iväg till den Indonesiska ambassaden. Vägen dit är skapligt lång, och det tar kanske 25 minuter att gå. Lägg till en förkylning som börjar avta och +30 grader. När jag kom fram var jag svettig och härlig, det första vakten säger till mig är ”no short pants, sorry”. Men tack så mycket, det är ju skitlätt att räkna ut att man inte får ha kortbrallor på sig i ett tropiskt land där alla borde gå nakna. Fast egentligen spelar det ingen roll då jag glömde fotokopior och jag hade inte köpt någon biljett in och ut från landet, och nu fick jag i alla fall all information jag behövde för att fixa allt jag behöver för att få mitt visum. Så nu är biljetten till Bali bokad till den 11 januari och en biljett ut från landet är bokad, men denna kommer jag med största sannolikhet inte använda, köpte den endast för att Indonesien kräver det för att utfärda ett visum.

Jag åt grovt formbröd med ägg och Kalles jäkla kaviar till frukost i dag, det förblir nog dagens höjdpunkt skulle jag tro. Hej då.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *