EN JAVLA MASSA BILDER!

Fargen de anvander tillvarkas av sockervatten och sot fran lampolja, detta knackas sedan in med nalar som ar fastsurrade pa en pinne. Mina borneoroser blev lite ojamna och den har sina skonhetsfel, men det far jag ju rakna med nar den som gor tatueringen aldrig har gjort nagon tidigare. Sebastian tyckte att det gjorde ganska ont ett tag, vilket kanske ocksa syns pa en av bilderna.

Detta ar tatueraren i byn, som tyvarr hade blivit blind och darfor bara kunde instruera andra i hur de skulle gora for att lyckas med en tatuering. Pa en av bilderna kanner han pa nalarna eller nagot, sa att de ar vassa nog. Han var en jakligt skon gubbe i alla fall, chillade mest hela dagarna.

Detta ar grabbarna som tatuerade oss, vem vill inte lagga sig under nalen for dessa grabbar, 10 timmar efter att ha traffats forsta gangen? Den oversta bilden visar hur man vassar en nal.

Leker med ungarna i floden. Det ar javligt svart att gissa alder pa dem, de som ar 14 ar ser ut som 10 ar.

Sota sma barn kryllade det av i Sadap, har ar nagra exempel.

Floden som Ibanfolket i Sadap lever vid och av.

Batbyggen tog upp vissa av de vuxnas dagar, som borjar innan solen har gott upp. Vi sov till 07:00, och da hade de andra redan varit vaken nagon timme.

Mushjorten som levde i en bur i Sadap, fick aldrig fram varfor den fick bo dar i.

Sebastian utanfor langhuset som de bor i. I bakgrunden syns jordens skonaste gumma. Hon gick runt som ett upp- och nedvant U, kakade nagon not som man blir hog av och rokte cigg.

Buss till Sadap, med stopp for att laga nagonting.

Dags att laga punktering pa vag fran Putussibau till Pontianak. Bussarna har tre personer ombord som jobbar dar, en kor och tva haller kolla pa packning, passagerare, haller utkik efter faror, plingar genom att knacka i taket och ar aven mekaniker.