Wat Bang Phra – Magiska Tatueringar

Namnet är Wat Bang Phra, ett 300 år gammalt tempel. Wat bang Phra ligger några mil utanför Bangkok, dit bara en handfull turister tar sig varje år. Förmodligen är detta ställe ett av de absolut sista oförstörda och turistanpassade platserna i Thailand.
Vi spenderade fyra dagar i detta magiska tempel, bodde och åt hos munkarna, och försökte uppföra oss som alla andra så gott vi kunde.

Det fungerar på två olika sätt här, dessa bilder visar det ena sättet. I detta hus får du välja ditt motiv du vill ha, och när du har bestämt dig får du gå till munken som visas på bilderna ovanför och fråga honom om det är okej att placera tatueringen där du vill ha den, och om den passar just dig. I mitt fall fick jag byta motiv flera gånger och även placeringen av tatueringen. Vissa motiv får bara sitta på ryggen, andra bara på benen och så vidare. När motivet är bestämt skriver munken på en lapp vilken tatuering som är bestämd och var den ska sitta, denna lapp ger du sedan till någon av de män som sitter på övervåningen och tatuerar. I detta hus finns både munkar och vanliga ”andliga” människor som tatuerar åt templet. Här kostar det en liten slant, men det är mest något symboliskt, en gåva helt enkelt.

”In the city tattoos are about beauty, here its about the meaning” var det en thailändare som sa till oss på väldigt dålig engelska. Men vad är inte detta om vackert?

Den här munken som är något av en Gud i Wat Bang Phra har tatuerat så länge att han har en skåra i tummen och nageln där hans tatueringsredskap vandrar fram och tillbaka. Han har tatuerat i nästan hela sitt liv, hur länge har vi inte riktigt fått reda på, men Sebastian har en bok som är tryckt 1986, och i den sitter han och tatuerar.
Hos denna munk fungerar det annorlunda. Hit går du och ger en gåva i form av blommor, ljus, rökelser och kanske en liten slant. När du ger denna gåva till munken, så spår han dig på något sätt och bestämmer utifrån detta vilken tatuering som passar dig.
Sebastian bestämde sig för att göra detta, men ångrade sig sedan och smet undan. Efter många timmar träffade vi ”vår” munk (han finns på bilder längre ner) igen, och denna munk frågade Sebastian om han hade gjort tatueringen. När han sa nej, tog munken med oss dit och sa att han skulle göra den. Rädd och nervös som en liten kanin som gömmer sig för en räv satt Sebastian där och hade ingen flyktväg därifrån. Det hela gick i alla fall bra, hans tatuering blev bra och han blev väldigt stolt och nöjd över att han gjorde det. Tyvärr har alla datorer här krånglat och jag har inte lyckats få upp de bästa tatueringarna på när Sebastian blir tatuerad, tiden får utvisa om de kommer upp i framtiden eller inte.

Detta är min andra och för gången den sista tatuering från Wat Bang Phra. Den ska tydligen få människor att se skönheten som finns i mig. Om ni tittar noga, så ser ni att det är geckos som parar sig, och en stor penis med ben som en hjort rider på. Varför gjorde jag denna? Mest som en protest mot munken som aldrig lät mig göra de saker jag ville göra, konstigt nog lät han mig göra denna. Min första tatuering här föreställer Rahu, och den tar bort det onda och ger styrka.

I detta rum fick vi sova, och vi fick ett kärt återseende med våra liggunderlag igen. Vi vaknade tidigt av munkarnas bönsång, något som låter väldigt fint och spirituellt.

Detta är utanför vårt rum, i rummen bredvid bodde dessa munkar.

Munken med det vänligaste leendet i världen.

Till sist en bild på ”vår” munk, varför jag kallar honom för vår är för att han tog hand om oss när vi var där. Dessutom sa hans lärare, den munk som Sebastian tatuerade sig hos, att han skulle ta oss till hans hem. Tydligen för det med väldigt mycket lycka att få följa med till en munks hem. Med hem menar jag hans föräldrahem. Det var inte långt från templet, och där bodde hans mor, hans bröder och systrar och det fanns även två döva män där som jag inte förstod var de hörde hemma, kanske var även de hans bröder. Bilden på honom är från hans mors tak, utsikten är inte helt fel.