Life Won't Wait

I morgon lämnar jag äntligen Koh Tao.  Förmodligen är det en väldigt dålig dag att lämna ön då alla båtar förutom en är inställda pga det sjukt dåliga väder som råder. Jag har hur som helst spenderat för lång tid här och det är på tiden att jag åker, även om det innebär att jag förmodligen kommer ha en riktig jävla skitdag i morgon.

Jag träffade en kille från Schweiz i går, vi drack öl och blev fulla, han var dock smart nog att åka hem tidigt medans jag hängde kvar med några grabbar från Australien. Detta resulterade i att jag var rätt sliten i morse när min nya vän hämtade mig på mitt rum. Vi hade ju så klart bestämt att vi skulle snorkla och greja dagen före. Så det var bara att snällt följa med ner till stranden. Skönt nog så slapp jag det mesta av bakfyllan pga denna handling. Vi drog till en liten strand på den södra sidan av ön och snorklade och försökte paddla kanot där, men vågorna är sjuka så det gick inte så bra. Vi gick också i tusentals trappsteg och upp och ner för backar som vi nästan var tvungen att klättra upp för. Jag har fan fått ett riktigt träningspass i dag, jävla Schweizare!

Jag och Schweizaren lämnar ön tillsammans och åker till Ranong, en liten hamnstad på gränsen till Burma. Det finns tydligen bra snorkling där utanför, och även en flod, så kanske kan det bli lite fiske där också. Dessutom måste jag snart göra ett visa run och det tänkte jag göra till just Burma. Tyvärr är Burma inget lätt land att resa i, och allt är styrt på något sätt av staten, så det blir förmodligen bara en natt i detta land.

Be en bön för mig, för min morgondag kommer starta dåligt!

Nu är jag certifierad PADI open water-dykare, men resan dit var längre än ett liv och fruktansvärt plågsamt. Det började med en natt fylld av feberfrossa och en galen tupp, jag vaknade runt 04:00 och kunde inte somna om. Klockan 06:10 började vi samla ihop utrustningen och åkte ut med båten på ett hav som till och med hade gjort Karl Alfred grön av sjösjuka. Och det var just grön som jag blev enligt filmteamet som var med på båten. Vågorna var sjuka och jag fattade inte att vi ändå skulle dyka, jag trodde jag skulle dö. Till och med vår instruktör som har jobbat på det här havet i 3 år blev sjösjuk och nästan spydde.

Efter många om och men gjorde 3/5 klart dykningarna, två Israeler klarade helt enkelt inte av det, och jag lovar att det var på håret att jag inte heller gjorde det. Nu i efterhand känns det jäkligt skönt att jag ändå bet ihop, men just där brydde jag mig inte ens om jag skulle dö, bara jag slapp havet. Fortfarande nu när jag ligger i min säng kan jag känna att det gungar lite, och mat är något som min kropp inte direkt har blivit bortskämd med i dag, en halv portion snabbnudlar och en halstablett är det enda som jag fått ner.

Nu om 20 minuter ska vi kolla på filmen som spelades in i dag, den visas nere på en bar på stranden. Förhoppningsvis klarar jag av att äta något litet där, eller i alla fall dricka en öl så jag får i mig lite energi. De kommande dagarna kommer jag ägna åt att återhämta mig, och jag vill helst inte se en båt på flera år. Tråkigt nog är jag på en ö, och jag måste ta mig härifrån med båt.

Nu befinner jag mig på Koh Tao, och det är ett paradis här. Jag bor och dyker hos Coral Grand Divers, är inne på min andra dag i min PADI open water-utbildning, i dag har vi förutom några timmar i skolbänken även gjort en massa övningar i poolen. Känns konstigt att börja plugga och få läxor igen, men lite gillar jag det också. I morgon gör vi 2 dyk i havet och det kommer bli jävligt nice, hoppas jag inte drunknar bara. Tar kursen ihop med två Israeler och två Tyskar, konstigt nog har jag bara träffat tre Svenskar under hela resan och alla har varit från skåne, eller just ja, någon mer Svensk har jag kanske träffat på fyllan.

Mamma uppmanade mig att inte dricka så mycket i ett mail, och jag har inte druckit sedan Bangkok så jag är inne på hennes spår, sedan är det jäkligt dumt att dricka när man ska dyka också så det kommer inte hända. Dock blir det kalas på någon rockbar som hade någon tillställning samma dag som vi är klara med certifikatet.

Nu postar jag detta inlägg snabbt för snart dör uppkopplingen, den fungerar bara till 21:30, hej då kompis!S

Det har uppstått problem för mig på hemmaplan, mina katter som skulle bo kvar i huset med Emelie tills jag kom hem kan inte riktigt acceptera hennes katt som flyttade med henne in i huset. Så min härliga snövita Kitten som bär lovikavantar året runt behöver ett nytt temporärt hem, fram till sommaren då jag kommer hem igen. Jag står för matkostnader och hon är försäkrad genom agria om något skulle hända. Så är du intresserad av att ta hand om min lilla kissemisse, hör av dig till mig eller Emelie! SNÄLLA HJÄÄÄÄÄLP! Dessutom så bor också Stoffes katt Liam där och han behöver ett nytt permanent hem, han är en stor och väldigt kelsjuk katt som vill ha kärlek han med!

Detta är tyvärr den enda bilden jag hade på min dator, men i verkligheten är hon mycket finare!

Annars sitter jag på ”at home” i Bangkok och utanför faller regnet tungt över Bangkoks gator, blixtrarna slår ner allt för nära och med jämna täta mellanrum. Jag har varit så bakfull som bara jag kan bli, alltså en bakfylla kantad av ångest och bristande hungerskänslor. Men i går var jag nykter, eller ja, två chang var det enda jag drack för att lugna mina nerver. Jag har träffat en hel del sköna människor här, allt från en Irländare hög på syra eller något dagarna i ända, som dessutom har blivit av med sitt pass och massa annat, en 73 årig Norsk/Kanadensare som tycker att de prostituerade har börjat ta för mycket betalt, en Spansk kille som sitter mitt emot mig nu och som har någon form av mild cp-skada, Australienare, Engelsmän och några andra sköna människor. Dock är jag ingen människa som gillar hetsen och allt vad stora städer har att erbjuda, så jag funderar på att ta nattbussen till Koh Tao för att ta dykcertifikat och chilla på stranden.

När man är så nära prostitution och allt vad det innebär så börjar hjärnan ibland att tänka och någonstans där började mina fingrar skriva någon form av novell en natt när jag hade svårt att sova, den tänkte jag nu dela med mig av här:

Skulden

Hon tar på sig sina allt för små shorts i skuggorna av all skam, bredvid henne ligger skulden hon bär. Hon har så många gånger upplevt den här dagen, den här vardagen. Alltid samma skuld, samma ångest och precis samma känsla. Hon vet att det hon gör en dag kommer att bli hennes död, men hon vet att det i dag kommer ge henne livets bröd.

Hon vet att det hon gör förstör henne för all framtid, och hon vet att det är fel för henne. Hon vet att folk inte ser henne som en människa, att de bara ser henne som någon folk kan äga. Hon vet så väl att hennes far gråter på nätterna, och att hennes mor ser ner i marken när hon går till affären. Hon är så väl medveten om hur det hon gör sakta men säkert river sönder hennes en gång så vackra själ, men hon gör det för att hon måste.

Hon fortsätter klä sig så tyst hon bara kan, allt för att inte låta skulden märka henne. Hon vill inte se de där ögonen som tusentals gånger tidigare har sett in i hennes trasiga själ. De där ögonen som hon så väl känner till, samma kalla blick, alltid samma nedvärderande ögon som skär i henne.

Hennes låga i livet är det som får henne att fortsätta, det är lågan som gör att hon varje kväll tar på sig sina små små shorts. Lågan är hennes allt, det är lågan som hjälper henne att läka alla sår som hennes söndertrampade själ bär. Så länge lågan brinner fortsätter hennes eviga kamp där ute på gatorna, så länge lågan fortfarande brinner måste hon kämpa. Hon måste göra allt för att hålla lågan brinnande, för utan den är hon ingenting.

Ögonen stirrar nu in i hennes skadade själ, skulden tar åter tag i hennes unga hand och för henne mot sig. Skulden har inte fått nog, skulden vill ha mer. Hon har upplevt det många gånger tidigare, hon vet att skulden inte blir nöjd, skulden vill alltid ha mer. Hur mycket än hennes själ gråter kommer inga tårar från hennes ögon, de torkade ut för längesedan. Hon ger upp utan att ens ha gått in i kampen, skulden vill ha mer och skulden har rätt till mer, det talar sedlarna i hennes ficka om för henne.

Hennes shorts täcker inte längre hennes unga och en gång oskuldsfulla kropp, det enda som täcker hennes hud är skulden som är överallt. Hon ligger där med skulden över sig, men det är inte skulden som fyller hennes tankar, hon ser bara lågan som fortsätter brinna med hjälp av skulden som fyller hennes kropp.

Hon tar på sig sina allt för små shorts igen, och igen och igen och igen…

TA HAND OM MIN KATT!

Jag ar i Bangkok nu, bland Engelsman, Australienare och annat lost fol. Herr lokring heter Liam och ar som ni nog ser fran England. Vi drog runt och drack oss allt for fulla i gar och det kanns i min kropp i dag, men vad fan, det far jag leva med.

Fulla och glada gossar.

Den har lilla galna stackars blomforsaljaren har ett konstigt men tydligen valdigt effektivt satt att salja sina blommor. Han hoppar pa folk och pussar dem, alltsa verkligen valdtar folk med pussar. Ganska tragiskt att se sa har sma barn behova gora sanna saker for att fa lite pengar till mat.

Haha, jag ar tvungen att ladda upp den har bilden, vi ser fan inte kloka ut.

Nu ska jag snart dra och mota upp folket fran bildena, kommer inte ihag vad vi har kommit overens om att vi ska gora, men jag vet att vi skulle ses klockan 17:00 i alla fall. Jackvi-broderna ringde nyss ocksa, sa jag ska nog hanga pa dem till nagon klubb senare. Nu maste jag dricka en ol snabbt sa jag kommer iform igen, fy fan.

Jag skulle forresten ha laddat upp fler bilder om det inte vore for att datorn jag anvander ar sa sjukt seg, fattar inte varfor jag tog denna datorn nar det finns fyra nyare datorer bredvid som ingen sitter vid. Ah, fred!

Eftersom jag bara tog tva bilder pa spindeln tidigare och bada blev daliga sa gick jag samma stig i dag igen, och dar hade den stackars spindeln byggt upp en stort nytt nat. Sa denna bild ar till Emil, varsagod!

Rakade nastan satta handen pa denna palmhuggorm som precis hade omsat skinn och lagt sig att vila pa ett av roren som forslar vatten ner till byarna. Sana har har jag haft i terrarium hemma i kalla Sverige, kanns ratt nice att hitta en har i dess ratta element.

Jag foljde en ny liten halvt uttorkad a i dag, kanns grymt harligt att kunna vandra omkring i en djungel och andas in alla intryck och alla ljud som man maste hora med egna oron for att forsta.

Skabbiga hundar som denna finns det gatt om i detta land, diskuterade faktiskt detta problem med en Veterinar fran Osterrike som bor granne med mig.

Nar naturen tar over kan det se ut sa har, ett batteri som inte langre ser ut som ett batteri. Tragiskt att alla ska skrapa ner sa javla mycket bara. Sopsortering existerar inte har, och thailandarna alskar plastpasar verkar det som.

En av de kanske 20 krokodiler som nagon har som husdjur precis vid forsta stallet jag bodde pa har pa Koh Chang.

Har ar Simons nya tjej! Jag spelade biljard med denna bartjej och hon borjade visa bilder pa alla hennes tre pojkvanner och jag hade bara gamla bilder fran Grekland pa kameran och visade darfor en bild pa min lillebror Simon. Hon blev helt galen och sa att hon skulle vara med honom gratis om han kom hit. Sa Simon, vill du ha en thaitjej ar det bara att aka till Koh Chang.

Israeler pa nagot strandhak.

En Israel som med de andra Israelrna drog till Australien dagen efter denna bild. I bakgrunden syns Helikopterpiloten Freddy som vi senare fick bara hem for att han blev en aning overforfriskad och aven Andy syns dar i bakgrunden, tva gossar fram Malmo.

I morgon aker jag till Bangkok, ar ratt trott pa den har on nu och om det inte vore for att jag ar sa lat sa skulle jag ha flyttat eller dragit harifran tidigare. Vad som hander efter Bangkok vet jag inte, formodligen drar jag soderut och tar dykcertifikat.

Tankte passa pa att saga grattis pa farsdag till min pappa, jag vet att det var nagra dagar sedan det var farsdag, men har i Thailand finns inget som heter sa och darfor har jag inte reflekterat over det. Har forsokt ringa dig papi, men det gar tydligen inte att ringa av nagon konstig anledning. Dessutom har min display gatt sonder av nagon mystisk anledning, mobilen lag pa sangen och nar jag skulle titta vad klockan var sa var displayen sprucken. Hur som helst, grattis, eller vad man sager!

Nu kan det handa att jag gar och tar en massage.

Fiske star pa schemat.

Bete.

Ratt dryg och ibland rolig kille som styrde pa baten.

For vacker for att ta upp sa grabbarna pa baten, sa de slangde i den.

Det ar en konst att fiska upp en sten, jag lyckades jakligt bra.

En krabba lyckades jag fa upp ocksa, envis jakel som inte slappte fore det var forsent.

Tysken och hans fruga var de enda pa baten forutom jag och besattningen.

Den storsta ar min, fast den var inte sa jakla stor i alla fall.

Klev in i denna jattespindels nat det forsta jag gjorde nar jag gick in i djungeln, till och med mitt djurhjarta hoppade till, den hade sakert en benspann pa 15 cm. Ursakta oskarpan, man ser sa daligt i kameran nar det ar sa ljust ute.

En fyr som lag uppe i djungeln.

Ett av tva kort som an sa lange finns pa mig pa min kamera, eftersom det ar jag som tar korten blir det inte manga sana. Har var det en stubbe som tog kort pa mig nar vi vilade oss ute i djungeln. Eller ja, pa vag upp till ett sjukt stalle dar nagra munkar bodde. Fattar inte varfor de skulle bo sa jakla langt upp i berget for, jag dog nastan pa vag dit. Forresten sa sag jag aldrig nagra munkar, bara var de bodde, men jag lat bli att halsa pa.

Foljde denna flod som var ratt uttorkad pa sina stallen en bra bit upp for berget, svettades och fick nya skavsar. Jakligt fint att kampa sig upp dar i alla fall. Om nagon undrar vad det ar for ror som ligger langst sidan sa ar det ror som de pumpar ner vatten till byarna med. Inte sa varst vackert, men nodvandigt for att jag ska kunna duscha och tvatta handerna.

Sa har bortskamd med bilder borde kommer ni formodligen inte bli sa jakla lange, det tar tid att ladda upp och jag ar som bekant en latmask. Jag ar hur som helst kvar pa Koh Chang och orkade i gar ta mig ut pa en fisketur och i dag ta mig en nagra timmar lang vandring i djungeln. Drar nog vidare mot Bangkok igen i borjan av nasta vecka. I kvall ska jag om jag inte dackar pa sangen dra mig till ett stalle efter stranden som det hanger ganska mycket folk vid, lite trott pa att vara trott och ligga i eller sitta utanfor min bungalow och lasa hela tiden, skarpning Jonny.

Jag borjar sakta men sakert komma iform igen och rastlosheten borjar verkligen ta vid. Efter att ha tillbringat allt for mycket tid med boken ”The Dirt” som handlar om Mötley Crüe, borjade jag tanka precis sa som boken ar skriven och det i kombination med mina tidigare hallucinationer gor att jag verkligen maste ut och gora nagot. Min hals ar val det enda som kranglar nu, och lite val lite matlust kanske. Men detta far vika undan for i morgon drar jag ut pa havet och fiskar hela dagen.  Forsokte fiska fran land i gar kvall men det blaser sa mycket fran havet sa man maste fiska pa andra sidan om man ska lyckas berattade en thailandare for mig i dag.

Eeds (som jag stavade Idh) farsa som slapper ner en skoldpadda i vattnet vid nagot tempel, nagon tack-for-vattnetfestival.

Nattlig besokare.

Utsikt fran Bungalow nr1 pa Koh Chang. Den jag bor i nu har inte lika charmig utsikt.

Cecilia, en tjej fran Hong Kong som jag traffade pa stranden och fotade solnedgangen med, hon skulle flytta till Amsterdam tydligen.

Dagens varmande sol pa vag ner.

Sitter pa ett internetcafe pa on Koh Chang, kom hit efter en skapligt lang resa i gar kvall. Jag  somnade direkt och vaknade sex timmar senare, klockan var da 00:00.  Nar jag da vaknade var jag hungrig for forsta gangen sedan forsta dagen, dock hade jag ingen kraft i kroppen pga at jag knappt atit nagot sedan jag kom hit. Jag at lite djungelvral och kollade pa film, somnade vid 05:00 igen och vaknade 11:00.  Fick i mig en skaplig frukos i dag och inom tva – tre dagar borde jag vara frisk och redo for djungeln denna o erbjuder.

Bor precis vid vattnet i en helt okej bungalow, det ar nagon galning som har krokodilen efter vagen pa vag upp mot byn, tanke skicka upp ett foto eller tva, men det finns ingen kortlasare har.

Nagot jag aldrig trodde jag skulle behova gora har ar att frysa, men det har jag gjort en hel del pga sjukan. Har sovit utan flakt och frysit anda, skont nog sitter  jag och svettas nu 🙂

Skriver igen nar jag faktiskt har gjort nagot annat an att sova!

Jag hänger i Mattias och Idhs hus som ligger i Pattaya, vi kom hit vid 09:00 (03:00) i går och drog nästan direkt till stranden. Spenderade hela dagen där med öl, mat och massage.

Det visade sig senare på natten att jag förmodligen drack för lite vatten och för mycket öl, att jag nog var ute i solen lite väl länge. Denna natt har varit ett helvete, feberfrossa, svettningar, hallucinationer och en sjuk känsla i kroppen har hållt mig sällskap. Nu ligger jag i sängen och försöker piggna till, vätskeersättning och alvedon är mina bästa vänner.

Sängen som jag nästan dog i…

I morgon lämnar jag Pattaya som jag inte alls är så förtjust i, åker till Trat och sedan över till ön Koh Chang.

Fred!